Blixten i Berlin, del 2

Visst går det an att driva med tyskar ett tag men efter en helnatt (och morgon) i Östberlins bakgårdar var det dags för en hotellfrukost och kulturella sevärdheter. Nu skulle vi se så mycket som möjligt av stan på mindre än 12 timmar.

Inte hade vi lättare för att hitta rätt pendeltåg till Alexanderplatz i nyktert tillstånd. Gårdagens Lützendimma hade fått oss att glömma vilket håll vi skulle åka. Det ska nämnas att tyskarna har ett annorlunda sätt för kommunala transportmedel och innan vi hade lyckats förstå att man INTE köper sina biljetter på pendeltåget hade vi redan lyckats planka flertalet gånger om.

Lyckligtvis åkte vi inte dit men min polisstuderande väns moral fick sig en törn…

Efter en halvtimmes irrande fram och tillbaka kom vi fram till Alexanderplatz där vi köpte ett respass på en sightseeingbuss. För € 20 (ca 200 SEK) kan du åka omkring i city och hoppa av och på hur du vill på de femton strategiskt utplacerade hållplatserna. Emellertid kände vi oss smått rånade när vi märkte att det gick att hoppa på bussen utan att behöva visa något respass alls.

Mer turist än så här kunde vi alltså inte bli. Sittandes på en buss och lyssnandes på en guidad röst med tysk brytning i ett par hörlurar får en att känna sig ganska dum. De hållplatser vi valde att stiga av på var Brandenburger Tor, den historiska porten som är en av Berlins huvudsymboler. Vidare åkte vi förbi Checkpoint Charlie, den mest kända gränsövergången mellan Öst – och Västberlin.

Höjdpunkten på hela resan var att se den del av Berlinmuren som fortfarande stod kvar i sitt originalskick. Denna historiska plats är en stor turistattraktion och man kan inget annat än att känna förskräckelse och allvar vid detta historiska monument.

Resan avrundades med EM-fotboll på ett steakhouse innan vi stressade iväg till flygplatsen i en taxi med trasig AC och iväg på Ryan Airs trånga flygplan.

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-06-24

Länk: http://www.visitberlin.de/index.en.php

Blixten i Berlin, del 1

Hur går man till väga för att göra det bästa av en 24-timmarsvistelse i ett land där majoriteten av människorna är arroganta, ohjälpsamma och vägrar prata engelska med dig? Jo, man festar järnet och driver med dem.

Tre goda vänner som inte varit med varandra på lång tid bestämmer sig för att spontant göra Tyskland. Det började redan på hemmaplan med uppvärmning på Skavsta flygplats. Denna aktivitet förflyttades sedan till planet där vi med stor sannolikhet fick det klassiska epitetet ”fulla och dryga turistsvenskar”.

Efter 70 minuter i luften landade vi på Schönefeldts flygplats i utkanten av Berlin och här började problemen hopa sig. Tydligen är inte kreditkort av något värde i detta land. Otrevliga butiksbiträden och taxichaufförer som vägrade acceptera VISA gjorde oss stressade över att hinna till vårt, i förväg, bokade hostel.

Höjdpunkten var ändå den tysk-irakiske taxichaffisen som försökte göra sitt bästa med att förstå vårt knaggliga språk. Med en stor portion humor och en precis GPS lyckades han ta oss säkert fram till vårt boende.

Väl framme vid Generator Hostel möttes vi av en inkvartering klädd i stål. Det kunde inte bli mer tyskt vid det här laget. Personalen hade givetvis lyckats sjabbla bort vår bokning och vi fick gott nöja oss med ett rum utan faciliteter. Istället blev vi kompenserade med drinkbiljetter. Nejdå, tänkte vi. Några svaga drinkar ska inte få oss att böja på vår bokning. Det var inte förrän senare vi fick reda på att vi blev kompenserade med sprit till ett värde av 700 SEK.

Ja, men dåså!

Bartenderna var klädda i munderingar som taget ur barnfilmen Byggare Bob. Det enda som egentligen fattades denna kväll var David Hasselhoff i högtalarna och trädgårdstomtar i porslin.

Efter en ordentlig gratisfest bar det av till Alexanderplatz. Efter många felaktiga försök att hoppa på rätt pendeltåg och buss kom vi till slut fram. Vi befann oss nu i Östberlin, de mindre trevliga kvarteren. Vi lyckades möta ett gäng unga killar tog oss till vårt första tyska uteställe. Här spenderade vi hela natten innan en vacker australiensiska tog undertecknad under armen och gav denne en alldeles säregen sightseeing runt de slitna kommunistblocken i jakt på McDonalds.

Länge leve kapitalismen!

Kl 09 var det dags för hotellfrukost och mer seriösa kulturella aktiviteter, helt utan sömn.

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-06-17

Länk: http://www.visitberlin.de/index.en.php

Rock 'n’ Stockholm

Why do we like a song better than another one? It is obviously about lyrics, beats and instruments. But it is also about a special story. When did you hear this song for the first time? With whom? Were you sad, excited, drunk, or euphoric?

I’m turning my iPod on, walking these streets I don’t know anything about. It’s the best feeling when you travelling. Going to every single corner of every street, smelling urban perfume, looking at the sky, taking some pictures. It is exactly the same sensation as meeting a new girl. Looking at details and trying to get the best, all the time.

Grey but colourful, underground but authentic, cold but romantic. Like Berlin or London, Stockholm is one of the places to be. Beautiful architecture, historical monuments, nice bars and coffee lounges, amazing second hand stores, and the mythic H&M stores, pretty much everywhere, in the city centre.

Is there a favourite place? Not really. Every single area has something unique. T-Centralen if you want to meet young people, have a lunch, buy stuff in Carlings, Din Sko, JC or visiting the huge museum.

The old city if you like peaceful and wonderful spots. The streets are tiny, the architecture is beautiful, and the small bridges are just the best to have a lovely chat with your girlfriend.

Are you single? No problem. Just go to Södermalm and you’ll find the best second hand stores ever. Shoes and bags for women, leather jackets and pants for men. You’ll find amazing clothes and get such a good style. It’s a perfect place to hang out with your friends, having fun at Debaser or checking out the Swedish jetset at Stureplan.

Anyway, Stockholm is a great soundtrack you can listen to whoever you are, whatever you feel like. Singing, dancing, screaming, kissing, or relaxing. A mix of different atmospheres. A cool city, made in Sweden.

Text: Remi Gremilett, 2008-04-23
Länk: http://www.stockholm.se/

Cityguide: King’s Cross, Sydney del 3

Rockharder passade på att dyka ner i King’s Cross smuts och gräva djupare i hur människors vardag egentligen ser ut i denna promiskuösa stadsdel. Därför stämde jag träff med den svenska studenten Isabelle Lindeberg, 23 år som kunde förklara livet närmare.

Isabelle bor i Sydney och studerar till sjuksköterska. Trots det något skrämmande intrycket som hon fick erfara när hon först bekantade sig med King’s Cross har hon sakta men säkert anpassat sig till livet. Trots ingredienser som sex, droger och våld som genomsyrar vardagen hos människorna här är det ändå friheten och den avslappnade stämningen som fått henne att stanna kvar. Vad är då hennes syn på ”The Cross”?

- Jag älskar King's Cross! Har bott här i över två år och gillar den saliga blandningen av människor. Man hittar alla karaktärer man kan tänka sig.

Jag har själv alltid haft en känsla av olust när jag vandrat i dessa kvarter och sett den som en av de mindre attraktiva stadsdelarna i Sydney.

– I början när jag flyttade hit tyckte jag det var obehagligt med prostitutionen och drogerna men sen har jag på något sätt vant mig. Jag tror inte att någon behöver känna sig konstig eller utstickande med tanke på alla sorters människor som finns här.

Männen är inte lika utsatta som kvinnorna. Vad är då den generella uppfattningen om ”The Cross” och hur bemötts kvinnor?

– För det mesta så blir man bemött som vanligt men jag aktar mig för att stå och vänta på någon i King’s Cross för då får man oanständiga förslag nästan genast. En gång hade jag min sjukhusuniform på mig, vilken är ganska heltäckande, och då försökte någon plocka upp mig som om jag vore prostituerad, haha.

I ett samhälle där det uteslutande handlar om sex och du finner strippklubbar och prostituerade runt varje hörn, är den manliga dominansen oerhört påtaglig.

Hur ser du på den manliga dominansen i King’s Cross?
– Det är utan tvekan en manlig dominans i King’s Cross. Man kommer hit för att köpa sex eller gå på strippklubb. Puben jag jobbar på visar all sport på TV så klungor med killar kommer hit för att dricka öl och kolla på rugby.

På nattklubbarna ter sig dock beteende på samma sätt som på många andra håll i världen. Fortfarande är det inte jämlikt och männen särbehandlas jämfört med kvinnor.

Är något kön mer dominerande än det andra?
– Jag tycker ibland att om man går ut i King’s Cross så har tjejerna mycket förtur. Man går ofta förbi köerna medan killarna får kämpa för att komma in på vissa ställen.

– … tjejerna går ut väldigt uppklädda för att hitta killar som kan köpa drinkar åt dem…

Även om det är en påtaglig manlig dominans, är inte kvinnor rädda för att visa vad de är ute efter. På många sätt kan rollerna istället vara de omvända när det handlar om nattlivet.

– Det känns som om de [kvinnorna] är mer ’tjejiga’, spelar liksom mer på sin kvinnlighet.

Isabelle nämner att det även finns skillnader mellan kvinnor i Sydney och förklarar närmare:

– King’s Cross är ju ett rätt unikt litet samhälle i sig så det skiljer sig nog även från den ’normala’ australiensiska kvinnan. Men bortser man från de prostituerade och knarkarna så tycker jag nog det är mer jämlikt hemma.

Besökare varnas att vara försiktiga, speciellt på nätterna då det finns risk att bli rånad. Inkastarna på de olika nattklubbarna kan även vara aggressiva gentemot turister. Du kommer att träffa människor från samhällets alla hörn om du sätter din fot i King’s Cross och avråds från att snegla för mycket eller kommentera då du lätt kan hamna i bråk.

På kvällarna kan stadsdelen skrämma den mest luttrade resenären men på dagtid är inte ”The Strip” fullt så skräckinjagande. Om du, trots detta, vill bli kulturellt berikad tycker jag att du ska besöka King’s Cross. Det är värt risken, tro mig.

Text & foto: Tomasz Swiesciak 2008-04-01
Länk: http://www.kingscrossonline.com.au/

Cityguide: King’s Cross, Sydney del 2

Nattlivet
De distinkta neonljusen lyser dygnet runt i ”The Strip”. Barerna, klubbarna och live showerna längs med Darlinghurst Road har alltid varit ett populärt nöje för människor. I en stad som lägger sig så fort mörkret träder in, fortsätter livet att blomstra in på småtimmarna i King’s Cross. På gatorna trängs turister med uteliggare och prostituerade, allt in en härlig cocktail av mänsklig dekadens.


”The Cross” är även Sydneys främsta hemvist för nattklubbar. På kvällarna kan du lyssna till de bästa DJ’s i världen på inneställena Hugo’s eller Dragonfly. Den förstnämnda nattklubben är ett av de finare inneställena dit allt från Sydneys B-kändisar till societetens toppskikt trängs. SNEAKY SOUNDSYSTEM brukar gästspela här.


Du kan även välja att trängas med hundratals backpackers på The World Bar eller Empire. Två populära hak som dessvärre inte utlovar något mer än tonårsfylla och desperation.

Vad du än väljer att se i King’s Cross utlovas en erfarenhet utöver det vanliga. Alla som varit här har något att berätta och för att citera konstnären Donald Friend; ”everybody is wicked”.


Text & foto: Tomasz Swiesciak 2008-03-21
Länk: http://www.kingscrossonline.com.au/

Cityguide: King’s Cross, Sydney del 1

Under det långa äventyret i Australien har nu våran Wallraffande korrespondet Tomasz Swiesciak bestämmt sig för att under ett par dagar leva i en av Sydney´s hårdare stadsdelar. I dag presenterar vi den första delen av tre i hans reportage.

King’s Cross har en anrik historia som sträcker sig långt bak i tiden. En gång benämnt Australiens Paris, nu mera känt som Amsterdams Red Light District. ”The Cross” har flertalet hemligheter att förtälja.

Historia
King’s Cross var Sydneys bohemiska tillhåll i början av 1900-talet. Under sekelskiftet lockade det lilla samhället till sig många invandrare och under 20-talet var King’s Cross platsen dit alla européer ville flytta. Sjömän, soldater och upptäcktsresande från alla världens hörn färgade King’s Cross framtid.


Från 60-talet och framåt tjänade ”The Cross” eller ”The Strip” som den huvudsakliga turistattraktionen och nöjenas Mecka. Illegala casinon byggdes i mängder och opererade hänsynslöst och fritt. Kriminaliteten var skyhög, till stor del på grund av den ökände Abe Saffron även känd som ”The Boss Of The Cross”.

Idag
Från att ha varit hemvisten för poeter, författare, skådespelare och artister till att ha blivit ett syndernas näste, städades samhället upp under 90-talet.

Idag är det kontrasterna mellan de färgfulla människorna, mellan hög klass och allmänt förfall som färgar King’s Cross. Samhället sprudlar fortfarande av kreativitet och många människor försöker sig fortfarande på att livnära sig på konst.



Text & foto: Tomasz Swiesciak 2008-03-16
Länk:http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Australia_%281788-1850%29

Blue Mountains, del 3

Väl nere och i den täta växtligheten får jag bevittna ett riktigt vackert skådespel från naturen. Jag omges av träd och en vegetation jag aldrig tidigare sett. Jag känner mig som Rambo, helt själv i djungeln, där inte ens solens illuminerade strålar når ner.

Det är här det tuffa äventyret egentligen början. Lite visste jag att det skulle ta mig mer än tre timmar att ta mig runt Three Sisters och upp hela vägen igen.

Under denna strapats såg jag grottor, träskmarker och vattenfall samt magnifika vyer från utkiksposterna Cliff View och Echo Point.

Min upplevelse var storslagen och något jag värdesätter högt under min vistelse i Australien. Så nära storstaden men det känns som att åka miljontals år tillbaka i tiden, för ynka priset av en tågbiljett.

Text: Tomasz Swiesciak
Länk: http://www.bluemountainswonderland.com/